Sociala medier gör mig uppstressad

Jag ligger svettig i soffan efter en löprunda. Med mobilen i handen skrollar jag igenom Instagram. Jag ser bilder på solbrända kroppar som poserar framför ett turkost hav, jag ser bilder på frukostar som ser ut att ha tagit flera timmar att göra och jag ser flera bilder på människor som står framför en spegel i gymmet. Personer som poserar i träningskläder med finare smink och hår än vad jag har när jag skall gå ut och äta middag.
 
När jag ligger i soffan och ser bilder som dessa får jag ibland ångest. Kontrasterna är tydliga. Här ligger jag obekvämt eftersom jag ligger på en tröja jag inte orkat lägga i tvättkorgen medan majoriteten av de personer jag följer på sociala medier frossar av goda måltider ätna ute på restaurang, personerna som har gymmat ser inte alls lika röda ut i ansiktet som jag brukar göra efter jag tränat och på alla bilder har alla jag följer på sig minst ett märkesplagg.
 
Jag vet att det är ganska löjligt och att jag inte borde jämföra mig. Men jag får ändå en jobbig känsla i magen. En känsla som säger till mig att jag inte är tillräcklig. Ibland kan jag känna att de negativa tankegångarna tar över och att jag snarare känner mig avundsjuk än glad och inspirerad av de uppdateringar jag ser. Jag skulle till och med kunna säga att jag när jag skrollar igenom mina sociala medier får lite mindrevärdeskomplex.
 
Trots att jag förstår att vi alla lever olika, har olika bakgrunder, olika jobb, äter olik mat och så vidare vill jag bli bättre på att sluta jämföra mig och inse att det inte spelar någon roll. Jag vill bli mer kritisk till vad andra lägger ut på sociala medier och jag vill börja inse att för att någon skall lägga ut en bild på sig själv på sin semester har det antagligen tagits minst 10 bilder varav en fick gå igenom Photoshop en längre stund för att sedan bli tillfixad in i minsta detalj i Instagram för att sedan publiceras. Självklart gör inte alla så, men aldelles för många.
 
Hur känner ni kring sociala medier och hur påverkar det ni ser er? Berätta gärna i kommentarerna.
 

 

Tisdag, löpning och städning

Godmorgon på er!
 
Idag börjar jag sent så jag har tagit mig tid till att städa hela morgonen och nu har jag satt mig ner för första gången idag. Ska ta en kopp kaffe och kolla på lite Youtube sen är det dags för skolan. Jag har bara två lektioner idag vilket är jätteskönt för efter skolan tänkte jag gå ut på en löprunda. Målet blir att försöka pressa mig själv att springa lite längre än vad jag brukar, även om det bara skulle vara 0,5 km längre. Alla framsteg är bättre än inga framsteg! 😀
 
Vi hörs senare ♥
 

Saker jag stör mig på

Om ni tänker att jag är jättenegativ och att jag stör mig på det mesta kan ni läsa denna lista först, HÄR listar jag saker som gör mig glad.
♣ När folk använder orelevanta hashtags på Instagram. Jag har inget emot ifall man gör några hashtags som är relevanta till bilden men kan tyvärr inte annat än att himla lite med ögonen när folk hashtagar #instagood #instalike #followme #picoftheday..tycker det är pinsamt och töntigt 😶
 
♣ Stör mig påmig själv när jag är dålig på att lyssna... Ibland kan jag fundera så mycket på vad jag själv skall säga att jag glömmer bort att lyssna på vad andra säger. Egotrippad..eller? 😉 Haha närrå, bara tankspridd.
 
♣ Jag tycker inte om obäddade sängar, tycker att hela lägenheten ser stökig och rörig ut då.
 
♣ När man sitter och pluggar hemma eller i skolan och man börjar höra varenda minsta lilla ljud. En fläkt som surrar, ljud från rummet brevid och så vidare. När man väl hör dessa ljud är det svårt att sluta höra dem. - Jobbigt
 
Tidigare har jag tyckt om att städa men nu när jag iprincip har ansvar för att en hel lägenhet skall vara fräsch och ren är det inte lika roligt. Jag stör mig på att det alltid känns stökigt och oftast faktiskt är stökigt.
 
♣ Jag uppskattar när man går in i en affär och personalen direkt frågar om man vill ha hjälp med något, om man vill det är det praktiskt och skönt att de hinner först. Det som jag stör mig på är när man tackar nej till hjälp, sätter i sina hörlurar igen och sedan frågar det något ändå så att man måste ta ur hörlurarna igen..
 
 
 
Sanna Dymling, 1999, Göteborg Spela minigolf, fotografera, pussas & träna på gym