Därför äter jag aldrig mat i skolan

Ganska enkelt svar ändå → Jag äter aldrig i skolan för jag har ingen att äta med.
 
Varje dag i skolan känner jag mig ensam. Det börjar kännas lite mindre ensamt nu tack vare Lina, men överlag känner jag mig ensam. Jag sitter oftast ensam och gör allt ensam. Nu i efterhand kan jag se att det i början var lite självvalt men nu är det verkligen inte självvalt längre. 
 
Eftersom knappt någon pratar med mig och eftersom det knappt är någon som bekräftar min existens har jag ingen att gå och äta med och jag vägrar att gå och äta ensam. Personligen känner jag att det är okej, precis så att det känns överlevbart att känna sig ensam under lektionerna och mellan men jag skulle inte klara av att sitta ensam i en matsal som är full med ungdommar som har kul tillsammans. 
 
Om jag har lärt mig något av det här är det att jag aldrig, aldrig kommer låta någon känna sig lika ensam som jag gör, aldrig någonsin.
Om ni vill, kan jag berätta mer om min situation i skolan i kommande inlägg.

UPPDATERING: Sedan jag skrivit detta inlägg för några dagar sedan har jag ätit i skolan två gånger tack vare Lina. TackTackTack för att du drar med mig när du ska äta. Du är helt fantastisk!
 











Kom ihåg mig?
Sanna Dymling, 1999, Göteborg Spela minigolf, fotografera, pussas & träna på gym